"Vem vårdar vem - möjligheter och utmaningar"
Helsingfors Kommunernas hus "Vem vårdar vem - möjligheter och utmaningar" seminar
17.10.2007
Utveckling av äldreomsorgen - vad säger regeringsprogrammet?
”Vem vårdar vem - möjligheter och utmaningar” - Konferensens titel och underrubrik är som skrivna för en migrationsminister. Migrationen är speciellt på arbetskraftsbristområden - som vårdbranschen - en möjlighet. Samtidigt är migrationen en utmaning för samhället - och inte minst för äldreomsorgen.
Låt oss i varje fall börja med regeringsprogrammet. Regeringen är medveten om den utmaning som vårdpersonalens åldrande utgör. Kompetensen och storleken på den yrkeskunniga personalen har en avgörande inverkan på social- och hälsovårdens resultat och tjänsternas kvalitet. Särskild vikt fästs vid att vi har tillförlitliga prognoser om arbetskraftsbehovet.
I regeringsprogrammet är det klart inskrivet att de äldres rätt till god vård tryggas. Äldreomsorgen utgör ett tyngdpunktsområde i regeringsprogrammet. Tjänsterna inom äldreomsorgen reformeras. Målet här är att stärka framför allt hemvården. Regeringen vill också utveckla relaterade stödtjänster. Bland de centrala målsättningarna finns stärkandet av de äldres funktionsförmåga, initiativförmåga och självständighet. Greppet är rehabiliteringsinriktat.
Regeringen vill ytterligare förbättra samordningen av vårdbidraget, social- och hälsovårdstjänsterna, närståendepenningen och hushållsavdraget. Målet här är att trygga en heltäckande äldreomsorg. De nämnda bidragen skall komplettera varandra på ett friktionsfritt sätt.
Åldersgränsen för bedömning av äldre personers behov av tjänster är idag 80 år. Denna gräns skall sänkas. Metoderna för behovsbedömningen skall utvecklas. Målet här är att säkra en enhetlig praxis i hela landet. Antalet förebyggande hembesök utökas.
Närståendevården utvecklas. Det skall skapas förutsättningar för att utöka antalet personer som omfattas av närståendepenningen. Vi vill att närståendevårdarna skall orka i arbetet. Därför ska vi förbättra möjligheterna att ta ut lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdarnas tillgång till alternativ vård skall förbättras.
De föreslagna åtgärderna genomförs i olika omgångar under perioden - en budget i taget. De första åtgärderna har redan vidtagits. Hemsjukvårdens servicesedel har redan godkänts av riksdagen. På basen av regeringsprogrammet skall ett utvecklingsprogram för social- och hälsovården för åren 2008 - 2011 göras upp. Här är äldreomsorgen ett tyngdpunktsområde.
Bästa åhörare,
Låt os ta en funderare över vad en åldrande befolkning innebär för det finländska samhället. Året 2010 kommer att innebära en befolkningsmässig brytningspunkt. Det året kommer befolkningen i arbetsför ålder att minska. Under åren 2010 till 2025 kommer den arbetsföra befolkningen i åldern 15 - 64 år att minska från uppemot 3,54 miljoner till 3,27 miljoner. En skillnad på 265 000 personer. Detta trots att man räknar med en invandring på 7 500 personer per år. Antalet 20 - 49 -åringar minskar med 80 000 personer. Antalet invånare över 65 ökar från 870 000 år 2006 till 1,4 miljoner år 2025. Uppgifterna är från arbetsministeriets utredning ”Arbetskraft 2025”.
Bristen på arbetskraft leder till en minskning av den ekonomiska tillväxten. Bara genom att trygga tillgången på arbetskraft kan vi upprätthålla en ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten behövs för att trygga finansieringsgrunden för omsorgen och socialskyddet.
Var hittar vi då den arbetskraft som behövs? För det första måste vi orka längre i arbetslivet. Det här sätter krav på förhållandena på arbetsplatserna. De arbetslösa utgör en stor arbetskraftsreserv. Ytterligare behövs en effektivare integrering av personer med funktionshinder i arbetslivet. De utlänningar som redan bor i Finland och ännu inte hittat sin plats i arbetslivet måste fås med. Här behövs det framför allt en attitydförändring bland oss finländare. Vi måste få ett slut på diskrimineringen i arbetslivet. Arbetsplatserna och arbetstagarna måste fås att hitta varandra. Idag har vi ett matchnings-problem med arbetslöshet och arbetskraftsbrist parallellt. Det största behovet av arbetskraft ser vi just nu inom vårdsektorn.
Trots alla åtgärder som vidtas för att förbättra möjligheterna för dem som är utanför arbetslivet att komma in, behöver vi parallellt arbetskraftsinvandring. Den har redan kommit igång. Om man ser på Utlänningsverkets statistik märks det genast att antalet uppehållstillstånd som beviljats på basen av arbete i år klart överskrider det antal som beviljades under samma period i fjol.
Hurudan invandring vill vi då ha? I Finland har vi länge haft som utgångspunkt att då någon tar det stora steget och beslutar invandra till Finland sker det permanent. Den linjen skall vi fortsätta på. Tidsbegränsade uppehåll för arbete skall vara möjligt, men det bästa ur samhällets, invandrarens och arbetslivets synvinkel är att den som invandrar för arbetets skull kan bosätta sig här permanent, lära sig språket och bli en ny finländare. Enbart på det sättet kan vi garantera att vi har språkkunnig arbetskraft också i fortsättningen. Till skillnad från en del andra branscher är språkkunskaper ytterst viktiga inom vårdbranschen.
I fortsättningen kommer vi att tävla med de övriga europeiska länderna om arbetskraft. Finland har få trumfkort i den tävlingen. Därför måste vi satsa på att vara lockande ur den potentiella invandrarens synvinkel. Människan vill bo i ett land där hennes rättigheter respekteras. Vi måste se till att de som invandrar till Finland känner att de har kommit till ett samhälle som respekterar dem och deras rättigheter. Enbart på det sättet kommer de nya finländarna att känna att Finland är deras samhälle. Det ställer krav också på arbetslivet. Goda arbetsförhållanden kan bli en konkurrensfördel.
Permanent invandring innebär goda möjligheter men också en hel del utmaningar. Permanent arbetskraftsinvandring innebär inte enbart arbetskraft utan också familjer - föräldrar och barn. Det innebär också att vi inom äldreomsorgen allt mer kommer at stöta på särskilda frågor förknippade med vård av åldrande nya finländare. Invandring sätter sina mentala spår - då minnet sviker kan bakgrunden som invandrare bli svår. Det finns saker att beakta i nya finländares matvanor och förhållande till gymnastik.
Bästa åhörare,
Möjligheter och utmaningar - dem hittar vi i invandringen. Vi måste jobba på att ta till vara de möjligheter den erbjuder - inte minst för att trygga de äldres rätt till en god vård, samtidigt som vi i tid måste förbereda oss för de utmaningar vi samtidigt står inför.
”Vem vårdar vem - möjligheter och utmaningar” - Konferensens titel och underrubrik är som skrivna för en migrationsminister. Migrationen är speciellt på arbetskraftsbristområden - som vårdbranschen - en möjlighet. Samtidigt är migrationen en utmaning för samhället - och inte minst för äldreomsorgen.
Låt oss i varje fall börja med regeringsprogrammet. Regeringen är medveten om den utmaning som vårdpersonalens åldrande utgör. Kompetensen och storleken på den yrkeskunniga personalen har en avgörande inverkan på social- och hälsovårdens resultat och tjänsternas kvalitet. Särskild vikt fästs vid att vi har tillförlitliga prognoser om arbetskraftsbehovet.
I regeringsprogrammet är det klart inskrivet att de äldres rätt till god vård tryggas. Äldreomsorgen utgör ett tyngdpunktsområde i regeringsprogrammet. Tjänsterna inom äldreomsorgen reformeras. Målet här är att stärka framför allt hemvården. Regeringen vill också utveckla relaterade stödtjänster. Bland de centrala målsättningarna finns stärkandet av de äldres funktionsförmåga, initiativförmåga och självständighet. Greppet är rehabiliteringsinriktat.
Regeringen vill ytterligare förbättra samordningen av vårdbidraget, social- och hälsovårdstjänsterna, närståendepenningen och hushållsavdraget. Målet här är att trygga en heltäckande äldreomsorg. De nämnda bidragen skall komplettera varandra på ett friktionsfritt sätt.
Åldersgränsen för bedömning av äldre personers behov av tjänster är idag 80 år. Denna gräns skall sänkas. Metoderna för behovsbedömningen skall utvecklas. Målet här är att säkra en enhetlig praxis i hela landet. Antalet förebyggande hembesök utökas.
Närståendevården utvecklas. Det skall skapas förutsättningar för att utöka antalet personer som omfattas av närståendepenningen. Vi vill att närståendevårdarna skall orka i arbetet. Därför ska vi förbättra möjligheterna att ta ut lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdarnas tillgång till alternativ vård skall förbättras.
De föreslagna åtgärderna genomförs i olika omgångar under perioden - en budget i taget. De första åtgärderna har redan vidtagits. Hemsjukvårdens servicesedel har redan godkänts av riksdagen. På basen av regeringsprogrammet skall ett utvecklingsprogram för social- och hälsovården för åren 2008 - 2011 göras upp. Här är äldreomsorgen ett tyngdpunktsområde.
Bästa åhörare,
Låt os ta en funderare över vad en åldrande befolkning innebär för det finländska samhället. Året 2010 kommer att innebära en befolkningsmässig brytningspunkt. Det året kommer befolkningen i arbetsför ålder att minska. Under åren 2010 till 2025 kommer den arbetsföra befolkningen i åldern 15 - 64 år att minska från uppemot 3,54 miljoner till 3,27 miljoner. En skillnad på 265 000 personer. Detta trots att man räknar med en invandring på 7 500 personer per år. Antalet 20 - 49 -åringar minskar med 80 000 personer. Antalet invånare över 65 ökar från 870 000 år 2006 till 1,4 miljoner år 2025. Uppgifterna är från arbetsministeriets utredning ”Arbetskraft 2025”.
Bristen på arbetskraft leder till en minskning av den ekonomiska tillväxten. Bara genom att trygga tillgången på arbetskraft kan vi upprätthålla en ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten behövs för att trygga finansieringsgrunden för omsorgen och socialskyddet.
Var hittar vi då den arbetskraft som behövs? För det första måste vi orka längre i arbetslivet. Det här sätter krav på förhållandena på arbetsplatserna. De arbetslösa utgör en stor arbetskraftsreserv. Ytterligare behövs en effektivare integrering av personer med funktionshinder i arbetslivet. De utlänningar som redan bor i Finland och ännu inte hittat sin plats i arbetslivet måste fås med. Här behövs det framför allt en attitydförändring bland oss finländare. Vi måste få ett slut på diskrimineringen i arbetslivet. Arbetsplatserna och arbetstagarna måste fås att hitta varandra. Idag har vi ett matchnings-problem med arbetslöshet och arbetskraftsbrist parallellt. Det största behovet av arbetskraft ser vi just nu inom vårdsektorn.
Trots alla åtgärder som vidtas för att förbättra möjligheterna för dem som är utanför arbetslivet att komma in, behöver vi parallellt arbetskraftsinvandring. Den har redan kommit igång. Om man ser på Utlänningsverkets statistik märks det genast att antalet uppehållstillstånd som beviljats på basen av arbete i år klart överskrider det antal som beviljades under samma period i fjol.
Hurudan invandring vill vi då ha? I Finland har vi länge haft som utgångspunkt att då någon tar det stora steget och beslutar invandra till Finland sker det permanent. Den linjen skall vi fortsätta på. Tidsbegränsade uppehåll för arbete skall vara möjligt, men det bästa ur samhällets, invandrarens och arbetslivets synvinkel är att den som invandrar för arbetets skull kan bosätta sig här permanent, lära sig språket och bli en ny finländare. Enbart på det sättet kan vi garantera att vi har språkkunnig arbetskraft också i fortsättningen. Till skillnad från en del andra branscher är språkkunskaper ytterst viktiga inom vårdbranschen.
I fortsättningen kommer vi att tävla med de övriga europeiska länderna om arbetskraft. Finland har få trumfkort i den tävlingen. Därför måste vi satsa på att vara lockande ur den potentiella invandrarens synvinkel. Människan vill bo i ett land där hennes rättigheter respekteras. Vi måste se till att de som invandrar till Finland känner att de har kommit till ett samhälle som respekterar dem och deras rättigheter. Enbart på det sättet kommer de nya finländarna att känna att Finland är deras samhälle. Det ställer krav också på arbetslivet. Goda arbetsförhållanden kan bli en konkurrensfördel.
Permanent invandring innebär goda möjligheter men också en hel del utmaningar. Permanent arbetskraftsinvandring innebär inte enbart arbetskraft utan också familjer - föräldrar och barn. Det innebär också att vi inom äldreomsorgen allt mer kommer at stöta på särskilda frågor förknippade med vård av åldrande nya finländare. Invandring sätter sina mentala spår - då minnet sviker kan bakgrunden som invandrare bli svår. Det finns saker att beakta i nya finländares matvanor och förhållande till gymnastik.
Bästa åhörare,
Möjligheter och utmaningar - dem hittar vi i invandringen. Vi måste jobba på att ta till vara de möjligheter den erbjuder - inte minst för att trygga de äldres rätt till en god vård, samtidigt som vi i tid måste förbereda oss för de utmaningar vi samtidigt står inför.
Publicerad 17.10.2007