Övergångstiden ansågs tillräckligt lång
I sin insändare (HBL 6.5.2008) kräver Kai Rosnell att tiden för anmälningsförfarandet enligt vilket en tidigare finska medborgare kan återfå medborgarskapet ska förlängas.
En tidigare finsk medborgare kan återförvärva sitt förlorade medborgarskap genom anmälningsförfarande om han eller hon inleder anmälningsärendet senast den 2 juni 2008. Enligt en övergångsbestämmelse i medborgarskapslagen som trädde i kraft 2003 ska anmälan göras inom fem år från lagens ikraftträdande.
När medborgarskapslagen trädde i kraft var avsikten uttryckligen att ge tidigare finska medborgare möjlighet att inom viss tid återfå medborgarskap efter anmälan. Övergångstiden på fem år ansågs då vara tillräckligt lång. Till exempel i Sverige var motsvarande övergångstid endast två år.
Grundlagsutskottet ansåg i sitt betänkande (GrUB 8/2002 rd) att det var viktigt att flerfaldigt medborgarskap godkändes enligt propositionen. Enligt grundlagsutskottet ingick den viktigaste biten av denna reform i praktiken i föreslagna 60 och 61 § om att de personer efter anmälan kunde få tillbaka sitt
finska medborgarskap som en gång förlorat det efter att de på ansökan eller något annat liknande sätt fått medborgarskap i en främmande stat. Detta anmälningsförfarande skulle gälla fem år från lagens ikraftträdande. En så pass lång tid var enligt grundlagsutskottet helt motiverad. En avsevärt mycket kortare tid än så kunde ha gett upphov till flaskhalsar i anmälningsförfarandet och kunde dessutom ha försvårat en tillbörlig information.
1.6.2003 - 31.12.2007 hade 9246 personer fått tillbaka sitt finska medborgarskap enligt anmälningsförfarandet. I år har hittills ungefär 3800 anmälningar lämnats in. Den kraftiga ökningen mot slutet av perioden visar att det behövs en tidsgräns för att de som har möjlighet att använda sig av anmälningsförfarandet också skall göra det.
För medborgarskapsanmälan debiteras i regel en behandlingsavgift. Från och med den 1 januari 2008 tas ingen avgift ut för en medborgarskapsanmälan om sökanden kan bevisa att han eller hon har varit krigsbarn i Sverige, Danmark eller Norge på grund av andra världskriget. Inte heller krigsveteraner behöver betala någon behandlingsavgift. En medborgarskapsanmälan som gjorts av krigsveteraner blev avgiftsfri under den förra regeringen i början av 2007. I detta sammanhang kunde man också ha föreskrivit att de anmälningar som gjorts av krigsbarn skulle vara avgiftsfria. Detta missförhållande avhjälptes i början av detta år, såsom utlandsfinländarparlamentet redan tidigare hade föreslagit. Det är detta jag hänvisat till då jag konstaterat att vi velat reparera den skada som skedde då krigsbarnen 2007 lämnades utanför.
Såsom Rosnell konstaterar i sin insändare har inrikesministeriet informerat brett om krigsbarnens möjlighet att återfå medborgarskap avgiftsfritt. Samtliga meddelanden har publicerats både på finska och på svenska. Vi litar också på att Utlandsfinländarparlamentet och dess medlemmar spelar en viktig roll som spridare av informationen om övergångstiden.
Astrid Thors
Migrations- och Europaminister
När medborgarskapslagen trädde i kraft var avsikten uttryckligen att ge tidigare finska medborgare möjlighet att inom viss tid återfå medborgarskap efter anmälan. Övergångstiden på fem år ansågs då vara tillräckligt lång. Till exempel i Sverige var motsvarande övergångstid endast två år.
Grundlagsutskottet ansåg i sitt betänkande (GrUB 8/2002 rd) att det var viktigt att flerfaldigt medborgarskap godkändes enligt propositionen. Enligt grundlagsutskottet ingick den viktigaste biten av denna reform i praktiken i föreslagna 60 och 61 § om att de personer efter anmälan kunde få tillbaka sitt
finska medborgarskap som en gång förlorat det efter att de på ansökan eller något annat liknande sätt fått medborgarskap i en främmande stat. Detta anmälningsförfarande skulle gälla fem år från lagens ikraftträdande. En så pass lång tid var enligt grundlagsutskottet helt motiverad. En avsevärt mycket kortare tid än så kunde ha gett upphov till flaskhalsar i anmälningsförfarandet och kunde dessutom ha försvårat en tillbörlig information.
1.6.2003 - 31.12.2007 hade 9246 personer fått tillbaka sitt finska medborgarskap enligt anmälningsförfarandet. I år har hittills ungefär 3800 anmälningar lämnats in. Den kraftiga ökningen mot slutet av perioden visar att det behövs en tidsgräns för att de som har möjlighet att använda sig av anmälningsförfarandet också skall göra det.
För medborgarskapsanmälan debiteras i regel en behandlingsavgift. Från och med den 1 januari 2008 tas ingen avgift ut för en medborgarskapsanmälan om sökanden kan bevisa att han eller hon har varit krigsbarn i Sverige, Danmark eller Norge på grund av andra världskriget. Inte heller krigsveteraner behöver betala någon behandlingsavgift. En medborgarskapsanmälan som gjorts av krigsveteraner blev avgiftsfri under den förra regeringen i början av 2007. I detta sammanhang kunde man också ha föreskrivit att de anmälningar som gjorts av krigsbarn skulle vara avgiftsfria. Detta missförhållande avhjälptes i början av detta år, såsom utlandsfinländarparlamentet redan tidigare hade föreslagit. Det är detta jag hänvisat till då jag konstaterat att vi velat reparera den skada som skedde då krigsbarnen 2007 lämnades utanför.
Såsom Rosnell konstaterar i sin insändare har inrikesministeriet informerat brett om krigsbarnens möjlighet att återfå medborgarskap avgiftsfritt. Samtliga meddelanden har publicerats både på finska och på svenska. Vi litar också på att Utlandsfinländarparlamentet och dess medlemmar spelar en viktig roll som spridare av informationen om övergångstiden.
Astrid Thors
Migrations- och Europaminister
Publicerad 09.05.2008