Vi är motkraften till populister och nationalister

Under valkvällen fick vi uppleva detsamma som 1996, som jag kommer rätt väl ihåg. Förhandsrösterna räknade, vi ligger inte bland de valda, sen kommer vi upp och Homen/ Månsson ser ut att bli valda men slutresultatet är ändå Thors/Haglund.
Samma mönster bägge gångerna,då vi hade egen lista och ingen självklar kandidat och ingen sittande riksdagsledamot på den. Det att vi hade 20 härliga och kunniga kandidater som gav sitt yttersta - det är en av nycklarna till framgången.
Nu lyckades vi mobilisera mest röster i EP-val sedan 1996, och ökade betydligt från 2004. Men ett särskilt tack skall vi rikta till Åland och Britt som hade en väldigt avgörande roll.
Men viktigt var att många uppfattade oss som alternativ till perussuomalaiset. Och det var vi. - Jag ser att Olli Rehn idag uppmanat socialdemokraterna, kok och centern att bilda front mot populister - jag vet inte riktigt vad han tänker med det förslaget. Men klart är att det behövs motkraft till dem, för vi har sällan haft så starka mörka krafter i politiken som vi nu har i Europaparlamentet. Då tänker jag på Jobbik i Ungern, Vlaamse Belang ( förlåt om felstavat) i Belgien och Wilders i Holland.
Men ännu något ord om perussuomalaiset och deras framgång; egentligen är framgången inte så stor om man räknar vad EU motståndare fått i tidigare val. 1999: fick Väyrynen och Seppänen sammanlagt 123 963 röster och 2004 fiick Väyrynen och Seppänen 116 524. Soini fick alltså ungefär samma som EU motståndarna fått tidigare.
Men de blandade känslorna gäller läget efter tisdagens ministerutskott för förvaltningen, Halke. Ett talesätt i politiken fick ny aktualitet: kok pettää aina. FÖr så var det; efter veckor av försäkranden att de skulle stöda oss, kom det just före mötet fram att de ändrat sig och att bara Vapaavuori skulle vara konsekvent men inte den andra ministern.
Jag har sagt rätt mycket om denna fråga, och på många sätt bekymrar mig attityden som kom fram i centerns åsikt: man struntar i grundlagen, man bryr sig inte om vad kommuner egentligen vill och ägnar sig bara åt maktpolitik. Jag hoppas att Karleby frigör sig från landskapsförbundet och jag hoppas att vi får ett klart besked från grundlagsutskottet om vad en grundrättighetsvänlig tolkning skullle vara. ( dessutom är jag upprörd för att minister Kiviniemi for fram med osanning om vad bitr JK och riksdagens Jo sagt).
Detta skrivs som bäst i Bryssel, när Europeiska rådet börjat sammanträda. Rådets möte föregicks av träff med liberalerna, och från det mötet är bilden här invid. Det som är dagens samtalsämne är hur och på vilket sätt Barroso utnämns till kommissionens nya ordförande.
Det är spännande se om socialdemokraterna/socialisterna drar sig in i sitt skal eller om de kommer att stöda Barroso oxo i Europaparlamentet - där det behövs ett godkännande för att han
skall kunna börja samla ihop en ny kommission.
I skrivande stund vet vi inte ännu hur lösningen blir i den sk irländska frågan, men jag är övertygad att en god lösning kommer att åstadkommas.
astrid
bildtext: Liberala kommissionärer på möte med liberala ministrar: frv Olli Rehn, Charlie Mc Creevy, Siim Kallas, Louis Michel o Marianne Fischer Boel